Blog Archives

Lycklig

Uppfylld av kärlek och lycka efter en underbar helg tillsammans med Kärleken.

Jag har världens snällaste man.

När Satans Järnvägar dvs SJ inte levererar (förseningar i kvadrat om man säger så) kör världens snällaste man tvärs över landet för att jag ska komma hem. På köpet har jag sett både Visingsö och Brahehus för första gången. Det är vackert runt Vättern.

Men nästa gång blir det Swebus som får den äran att leverera mig till Östergötland.

Dags att ladda om för vardag och jobb.

Men först ska jag landa i lyckan.

Efit lördag 23 mars 2013

En solskensdag i ett rött hus på landet.


07-tiden
Underbart att vakna utan väckarklocka. Riktig sovmorgon. Fast jag vill nog sova en stund till tror jag.Kärleken stensover bredvid mig.


08-tiden
Solsken smeker golvet när jag tassar upp.


09-tiden
Frukost. Grekisk yoghurt med müsli som fanns i min goodie bag från UF-mässan, tillverkad av Mumsbiten UF. Ett UF-företag från gymnasiesärskolan i Alingsås. Jättegod müsli!


10-tiden
Kärleken åker och handlar och jag tar hand om disken. Och ja, jag putsar diskbänken skinande blank. Ni vet ju vad jag går igång på 🙂


11-tiden
Kärleken vet vad jag vill ha. Jag hade beställt lördagsgodis och får favoritchoklad. Mums <3


12-tiden
Ligger på kökssoffan med Mac i knät och kollar på Glee, vars tema är guilty pleasure. Att titta på Glee är guilty pleasure för mig.


13-tiden
Dagens lunch: marulk med räkor, ris, sugasnaps och saffranssås. Åh så gott! Vi är bra på att laga mat tillsammans.


14-tiden
Serverar Bohusläns nationalrätt: Äggost och björnbärssylt till dessert. Alla låter sig väl smaka och jag ger mig själv godkänt.


15-tiden
Finaste lilla Alva har hittat upp i kökssoffan bredvid mig.


17-tiden
När gästerna åkt hem tittar vi oss lite film.


18-tiden
Popcorn är självklart när man ser på film.


19-tiden
Filmen är lång. Så lång att jag hann med en liten tupplur mitt i 🙂


20-tiden
Dags för lite kvällsmat. Så jag inte blir kinkig.

 

Och som vanligt blir jag glad för kommentarer. Det är så trist att så många bara smyger förbi utan att lämna några ord. Så våga kommentera!

 

Må bra

Jag deltar  i ett hälsoprojekt på jobbet. Med fokus på helhet; att både kropp och själ ska må bra.

Jag har under de senaste åren fokuserat så mycket på det inre att jag försummat kroppen. Så vid årsskiftet började jag träna och lägga om kosten. Har dragit ner på konsumtion av vitt mjöl, raffinerat socker, ris och pasta. Slutat med kakor, godis, glass och sötsaker. Men jag äter fortfarande mörk choklad, fast inte varje dag. Och jag äter tårta och dessert på kalas och vid speciella tillfällen. Men jag mölar inte i mig varje dag. Det är stor skillnad.

Jag märker att jag har fått en helt annan ork. Blodsockernivån är stabil och jag slipper de där dipparna på eftermiddagen som gör att man utan problem kan trycka i sig en rejäl chokladbit.

På vågen märks inte mycket -4 kilo, men det är inte viktnedgången som är det primära, utan att få bättre kondition , orka mer och må bra!

Sjukgymnasten säger att det syns på min kropp att jag gått ner. Kärlekshandtagen på ryggen har nästan försvunnit.

Nu väntar jag på att det ska bli såpass mycket barmark ute att jag kan springa ute. För det blir lite trist i längden med att springa på ett löpband och titta in i en tegelvägg.

Tänk att jag som avskytt löpträning i så många år tycket att det är roligt.

Det är viktigt att må bra. I hela kroppen.

Nu har jag fått i mig min blåbärsmothie (god frukost) och det är dags att åka till jobbet. Jag är trött som ett snöre (hjärnan var väl aktiv i natt) men när jag kommer fram till jobbet är jag på g!

Ha en bra dag mina gullvippor <3

Balans

Igår; sprudlande glad och hög på livet.

Idag; däckad av huvudvärk from hell.

Yin & yang. Upp & ner.

Idag lyssnade jag på kroppen och intog horisontalläge i sängen. Hade jag tvingat mig till jobbet hade det inte blivit något bra jobb utfört och jag hade varit grinig som en björn med tagg i tassen. På eftermiddagen har jag legat i sängen och skickat och svarat på mejl. Huvudvärken börjar släppa tack och lov.

Balans är viktigt.

cogito ergo sum

Det är inte lätt att vara människa ibland. Att duga som den man är. Att känna sig tillräcklig.

Man blir sårad av andra människor. Marken rämnar och det gör ont. Det finns ingen som förblir skyddad från att bli sårad av andra. Då får man leva isolerad utan några relationer alls.

Det är jobbigt att se människor man älskar bli sårade och må dåligt. Det enda jag kan göra är att stötta och visa omsorg. Man kan inte ta bort smärtan, men man kan visa att man ser den och förstår den och att det blir bättre. För jag har varit med om samma sak och vet att det blir bättre.

Jag blir så imponerad och stolt när en ung människa har bättre insikt och självkänsla än många äldre vuxna har. När h*n inte accepterar att bli behandlad som skit bara för att behålla en relation. Att det finns en insikt om att självrespekt är viktigare än rädslan för ensamhet.

Jag blir stolt när jag lyckats plantera mod och styrka i en människa. Min drivkraft som förälder och lärare har varit och  är att ge inre styrka och tro på sig själv. Med tro på sig själv och att allt är möjligt kommer man långt. Allt som jag inte hade i min ungdom. Rädd och osäker med ett jäkla självförtroende och minimal självkänsla.

Man måste få känna att man duger som man är. Inte bara få feed back för vad man presterar.

När jag fick massage hos terapeuten idag tyckte jag att hon var snäll mot mig. Men sen tog hon i. Satan vad ont det gjorde. Så frågade hon mig om prestationsångest.

Jag for direkt tillbaka till den värsta perioden i mitt liv. Gymnasietiden på Agneberg.

Prestationsångest de lux.

I större delen av mitt liv har prestationsångest varit min följeslagare. Jag har hittat sätt att hålla den stången och att bearbeta, men helt har monstret inte försvunnit.

Så när terapeuten erbjuder behandling för att ta itu med prestationsångest så säger jag bara: Ja tack!

Den största resan är den inre och jag blir så stolt när jag ser unga människor med insikt och vilja att utvecklas.

Jag vågar också sträcka lite på mig för att jag vågar utvecklas och ta itu med mina svagheter.

Jag tänker.

Cogito ergo sum.

 

Vardagslycka

I morse pratade man om vardagslycka på radion. Ingen bussresa utan Morgonpasset i p3.

Det är viktigt att kunna glädjas över de små sakerna. Att njuta av vardagen och det där små guldkornen som förgyller tillvaron.

Vardagslycka:

Att vakna utvilad INNAN klockan ringer.

Att ligga i sängen och lyssna på fågelkonsert innan man går upp.

Att bussarna håller tidtabellen och jag kommer hem i tid.

Att gapskratta med mina kollegor åt något fullständigt banalt och tramsigt.

Att sonen är på gott humör och vi har en trevlig konversation om allt möjligt.

Att prata i telefon med Kärleken varje kväll vi inte är tillsammans.

Att sonen har diskat OCH torkat diskbänken när jag kommer från jobbet.

Att bada skumbad och lyssna på favoritmusik OCH sjunga med högt utan att någon klagar.

 

Solsken idag också. Både inre solsken och vårsol ute. Kallt så klart. Det är ju mars 🙂

Arbetsdagen har ägnats åt problemlösning, resursfördelning, samarbete, kommunikation och ett och annat skratt.

Samt träning. Härligt att bli svettig och känna hur endorfinerna hoppar i kroppen efteråt.

Nu  njuter jag av att vara ensam hemma. Såna kvällar behövs också. Efter en hel dag med människor, prat och ljud runt om är det skönt att vara helt solokvist.

Imorgon kommer finaste prinsessan, mammas trollunge, Sara den rara hem <3 Hon är efterlängtad och välkommen.

Ps. Tusen tack för alla grattiskramar och hälsningar jag fått idag! Man skulle kunna tro att jag fyller år, men det ju bara en namnsdag 🙂

Positivt tänkande

För ett år sedan bestämde jag mig.

Nu får det vara slut med ältande, tycka synd om och gnäll. Jag ska låta mitt liv präglas av positiva tankar.
Det var ett medvetet val och jag märkte snabbt stor skillnad.

Jag vågar ta itu med svåra saker. Jag har inte ont i magen av oro och jag mår mycket bättre när jag hängt av mig offerkoftan.

Positiva tankar ger positiv energi. Det är faktiskt sant och man mår bättre.

För tankar påverkar och styr känslor.

Det betyder inte att jag går omkring och är glad jämt. Men jag kan hantera motgångar och ser möjligheterna i s f hindren.

Livet är en berg och dalbana. Både läskigt, jobbigt och lite farligt. Men oj så svindlande härligt och fyllt av upplevelser!

Jag uppskattar de små sakerna i tillvaron och är tacksam över de stora. Jag vet också att man får ingenting gratis. För att använda en sliten kliché; som man sår får man skörda.

Optimist har jag varit i hela mitt liv, men det är det positiva tänkandet som förändrade livskvaliteten.

No more offerkofta.

Efit fredag 1 mars 2013

Först hade jag tänkt att strunta i efit, för det blir inte många bilder en vanlig arbetsdag. Men så fick Kärleken mig att tänka om. Han har ett visst inflytande. Bara han slipper figurera på bild i bloggen 🙂


06-tiden
Visst ser månen vacker och oskyldig ut. Men skenet kan bedra! Den jäveln väckte mig vid 4. Lyste rätt i ansiktet som en stor lampa. Inte ok.


07-tiden
Komsi komsi lilla bussen. Det är svinkallt att stå och vänta på dig.


08-tiden
Peter bjuder på morgonkaffe och prat. Tack för båda!


09-tiden
Jag jobbar på kontor. Typ.


17-tiden
Nu är det dags för mig och min dator att åka hem.  Hej då jobbet. Vi ses på måndag.


18-tiden
Sonen serverar middag. Revben på Mellbergs vis, roasted potatoes och sallad. Jättegott!


19-tiden
Dags att fixa till dagens efit. Och ja man kan ha mer än en dator 🙂 Och ja, jag är en Applenörd. 2 Macar. 2 paddor. 2 iPhone.


20-tiden
Torsdagstulpanerna förgyller tillvaron även en fredag kväll. En del kallar blommor onödigt och världsligt, men för mig är de en stämningshöjare.


21-tiden
Kollar på Skavlan. Kärringen är 70 bast och har legat under kniven mer än en gång. Är man 70 ska man inte försöka se ut som 25. Tycker jag. Det spelar ingen roll hur vältränad och snygg kropp man har om ansiktet är helt sönderopererat.

Sen blev det inte fler bilder för jag glömde att fota. Jag talade mest i telefon resten av kvällen 🙂

Och som vanligt blir jag glad för kommentarer. Det är så trist att så många bara smyger förbi utan att lämna några ord. Så våga kommentera!

Efit söndag 10 februari 2013

Självklart är det Efit idag! Eftersom jag befinner mig i Sponvika hos bästa vännen. Det slår aldrig fel. Jag tror att Micke tjuvläser min kalender 🙂


00-tiden
En lång härlig kväll med kalas, gemenskap, mat, prat och skratt avslutas med samtal och förtroenden på tu man hand. Det är underbart att ha en bästa vän att dela livet med. Strax före ett är det dags att borsta tänderna och krypa i säng.


08-tiden
Vaknar utvilad efter 7 timmars sömn. Varken drömmar, tankar eller morgonpigga barn har väckt mig i gryningen. Underbart att få sova ut.


09-tiden
Pratar med Kärleken <3


10-tiden
Söndagsfrukost smakar mums.


11-tiden
Tvagad och påklädd föder jag fåfängan. Och nej, jag orkar inte vara papiljottant så ofta.


12-tiden
Ut på tur, aldrig sur!
Alice och jag går en promenad runt Pina.


13-tiden
Hej Sverige!


14-tiden
Dags för lite eftermiddagskaffe.


15-tiden
Idag är det Mors dag i Norge. Så mor i huset har fått blommor. Och jag måste erkänna att idag är t  o m orange vackert.


16-tiden
I en annan del av huset ser man på sport. Jag ägnar mig åt lite jobb.


17-tiden
Äter lite mat när jag inte mejlar och svarar i telefon.


18-tiden
Alice och jag tittar på Trinny & Susannah. Och ja, jag grät. Det slår aldrig fel. Jag är en blödig typ.


19-tiden
Väskorna är packade. helgen i Sponvika närmar sig slutet.


20-tiden
Musik som speglar min sinnesstämning under tågresan över kölen. Mig sätter man sig inte på. Tro inte att jag är vek!


21-tiden
Öxnered vid halv tio på söndag kväll är inte så mycket rock and roll om man säger så.


22-tiden
Äntligen hemma efter 5 dagar på bortaplan! Eller nåt. Sonen har skött sig och katten verkar lite glad att jag kom hem. Mycket att reflektera över. Men nu ska jag sova. I morgon är det dags för nya tag. Mig knäcker man inte så lätt. Så det så.

 

Och som vanligt blir jag glad för kommentarer. Det är så trist att så många bara smyger förbi utan att lämna några ord. Så våga kommentera!

 

Heureka!

Jag är en ny människa!

Idag har jag fått behandling av en sjukgymnast och jag har fått förklaring till mitt ryggont och musarm. Sjukgymnasten har masserat, klämt, tryckt och ryckt i min kropp.

Jag svävar som på moln. Vilken underbar känsla!

Och så skönt att få förklaring på saker och ting.

För övrigt har arbetsdagen innehållit möten, diskussioner, samarbete, samtal, mejl, planering och fördelning av arbete. Samt ett antal koppar kaffe och härliga skratt.  En alldeles ypperlig arbetsdag!

Innan det var dags att styra kosan hemåt blev det en vända i gymet. Så skönt att ha ett mål och kunna fokusera på det.

Jag har en fantastisk arbetsgivare som uppmuntrar och befrämjar hälsan hos sin personal.

Och det är så mycket lättare när man kan träna på jobbet och har en plan med nåbara delmål.

Nu mumsar jag på tillåtet godis: hemgjord glass (grekisk yoghurt, frysta jordgubbar och agavenektar som snabbt mixas ihop)

Over and out <3