Archive for » februari, 2011 «

På chefskurs med Kafka

Läs den här artikeln!

Mycket intressant.

ps.

Har jag sagt att jag läser organisation och ledarskap?

Tankar över en kopp kaffe

Dagen började  i gryningen. Jag vaknade, somnade om, vaknade, somnade om och vaknade i dagsljus. Fick lite panik. Kan ju inte sova bort hela dagen! Men klockan var bara 8.

På agendan står plugga, plugga, plugga.

Jag läser ju två kurser. Den ena har jag valt själv av eget intresse och den andra har jag bara blivit pålagd av jobbet (jag har sagt ja till den) och känner en viss press, eftersom jag redan har betyg i kursen och således måste läsa upp min 4:a till ett mvg.

Bloggen är min ventil där jag luftar mina tankar och känslor. Jag har skrivit dagbok sedan jag var 13. Känslomänniska är bara förnamnet. I dag, i det offentliga rummet, får jag tänka mig för lite mer, avkoda namn och händelser ibland. Inte lämna ut någon annan än mig själv.
En av de bästa sakerna med bloggen är alla vänner jag fått. Vänner som bekräftar mig och således stärker min självkänsla. Vänner som tröstar och peppar, retas och skojar, ger respons och säger till om jag tänker helt galet.

Just detta att få ärlig respons av människor som inte bara stryker medhårs är utvecklande. Om jag var omgiven av ja-sägare skulle det inte hända mycket inombords, eller hur?

Som människa består jag av både förnuft och känsla. Mitt inlägg igår om obehöriga skrevs av känslodelen. Min förnuftsdel håller med de goda herrarna i deras ord om krav på behörighet. Men känslodelen av mig reagerade på tonen i debatten.  Så jag kände mig personligt träffad, även om jag vet att det absolut inte var deras intention.

Jag är lyckligt lottad (eller för ointressant) som har sluppit webbtroll, stalkers och elaka kommentarer. Men jag har vänner som drabbats. Vänner som inte sticker ut hakan mer än vad jag gör. vänner som känner sig så illa berörda att de slutar blogga pg a elakheter.

Det suger om du frågar mig!

Man kan tycka olika. Man kan argumentera hit och dit. Men man kan vara saklig och hålla en god ton. Vi är väl för farao vuxna människor!

Nu är kaffekoppen tom och fröken ska bli elev. Idag är det buddhismen som står på agendan.

Bra tv

Jag har sett ett enda tv-program idag.

Jätteintressant och spännande.

Vetenskapens värld har alltid fångat mig  (ja, jag är en kunskapsnörd)

Numera finns kloka Victoria Dying från Hjärnkontoret i redaktionen. (kollade alltid på hjärnkontoret när barnen var små)

Idag handlade programmet om språk och hjärnan.

Se det!

svt play så klart!

Jag vet att det är turbulent i världen och att det händer massor av saker i Libyen och andra länder.

Men jag orkar inte var pk och skriva kloka inlägg om det.  Jag tycker bättre om forskning och kunskap.

The Best – as simple as that – the best

Sportlov

Det här är nog det lataste sportlovet i hela mitt liv, om man enbart räknar fysisk aktivitet.

Jag är inte barn längre.

Jag jobbar inte på fritids.

Jag har inga småbarn.

Jag är inte i Norge på ferie (än)

Ergo inga skidor, inga skridskor, isfiske, utflykter eller pulkaåkning.

Utan jag ser på film, läser böcker, pluggar, hänger på nätet, lyssnar på radio, tycker till i bloggen och dricker kaffe.

Däremellan skurar jag badkar, diskar, lagar mat, dammsuger och vattnar blommor. Katterna får lite omsorg också.

I morse var jag en mycket god mor.
Halv ett i natt (precis innan jag somnade) fick jag ett sms från yngste sonen som löd: väck mig klockan 6!!!!!!!!!!

Så jag ställde min väckarklocka på 6.00, ringde sonen , som talade om att han var vaken och uppe och sedan somnade jag om.Det var ingen uppoffring, eftersom jag har oförskämt god sömn, så fortare än en grisblink sov jag gott och vaknade utvilad strax efter 8.

Jag funderar på om jag ska baka en kaka, innan jag fortsätter med min hemtenta.

Jag har några dagar nu när jag kan bara vara och göra vad jag känner för. Jag behöver samla krafter.

På torsdag smäller det!

Jag menar, hur tänkte jag,  när jag planerade att åka till Norge när VM börjar?

Så det blir 4 dagar i ständigt ställningskrig =) Med tävlingarna på norsk tv!
Jag kommer att umgås mer med bästisens man än bästisen. Hon har en defekt nämligen. Sport är totalt ointressant i hennes värld. Jaja, även solen har sina fläckar.

Heja Sverige!!!

Brist

Jag läser och läser, men det är en stor brist på information.

Det är inte lätt att söka en utbildning, när innehåll, inriktningar och utförlig information ska publiceras under våren 2011.

Jag vill ha information nu!

Men utifrån den information jag har idag, så ser det ut som att jag enbart kan läsa till yrkeslärarexamen i dagsläget. Vill jag ha en gymnasielärarexamen måste jag först läsa 10 p i mitt ämne (man ska ha minst 120 p), 60 i ett annat samt 90p pedagogik. Det tar emot lite måste jag erkänna. Helt plötsligt duger inte de drygt 200p jag har.

Det är tur att jag ska åka till Karlstad universitet på öppet hus med mina elever om två veckor. Då ska jag förhoppningsvis få mer tydlig information.

Eller så får jag väl vika av på skolledarvägen…

Fast än så länge har jag ett jobb, så jag gråter inte. Det finns de som har det värre.

Problemet med skolan, som jag ser det, är inte i första hand obehöriga lärare, utan arbetsgivare som är besatta av att spara pengar och en otydlig ledning. Det saknas visioner som har förankring i verkligheten och en vilja att satsa på framtiden. Skolan kostar pengar. Men man investerar i framtiden när man satsar på skolan. Den får dock  inte bli en mjölkko för arbetsgivare, oavsett om det är kommunal eller privat verksamhet.

Nu ska jag var en god husfru och skura badrummet. Nog med debatt för idag 😉

Obehörig

På facebook diskuterar några kollegor lärarlegitimation och behörighet.

Jag hör den kategori lärare som de så föraktar: obehörig. Jag har ämnesbehörighet, men saknar en kurs för formell behörighet att undervisa som gymnasielärare. Jag har läst pedagogik, men inte tillräckligt för att få lärarlegitimation i juli. Jag har ingen lärarexamen.

Lärarlegitimation som nu införs har skärpt upp kraven och det tycker jag är bra. Men det innebär också att en sån som jag måste läsa in en hel del för att få min legitimation. Jag är dock beredd på att genomföra den ansträngningen, eftersom jag inbillar mig att jag är bra på det jag gör.

Så jag har fått diskutera med mig själv och fundera på vad jag vill och jag har kommit fram till att jag ska läsa pedagogik på distans för att få lärarexamen. Sen måste jag läsa in ett ämne till (fattar inte om mina fritidspedagogstudier kan ge mig behörighet i yrkesämnen) och där uppstår ett problem: vad ska jag läsa?

Än så länge finns det inga tydliga riktlinjer från uppdragsgivarna om hur man ska kunna fortbilda sig genom t ex lärarlyftet för att kunna få sin lärarlegitimation.

Men jag är obehörig, formellt sett. Jag har ingen tillsvidare-anställning, utan får söka mitt jobb varje år.

Enligt mina kollegor är obehöriga lärare av ondo.

Obehöriga lärare sätter självklart för höga betyg (där fick vi svaret till betygsinflationen) och gör vad som helst arbetsgivaren vill, bara för att få behålla jobbet. Men det värsta är att obehöriga lärare hindrar behöriga, kompetenta lärare att få jobb.

Vill ni att jag slutar idag?

Eller hur ska jag tolka er debatt?

Jag älskar mitt jobb. Jag har ett brinnande intresse för mitt ämne (har 110 p + 2 års andra studier) jobbar med både social utveckling och lust till att lära mer. Har pedagogiska studier (för yngre barn) men är obehörig.

Några av de bästa lärarna är obehöriga. Lämpligheten sitter inte alltid i ett dokument.

Det talas om Lärarförbundet och förskollärare som om de är mindre värda än LR och gymnasielärare. Förskollärarna gör så att gymnasielärarnas löner är låga. Borde man i stället inte samarbeta för att det ska bli bättre för alla inom samma yrkeskår?

Är en gymnasielärare värd högre lön än en förskollärare? Ja, p g a utbildningen längd och inget annat. Men är gymnasieläraren värd 15 000 kr mer per månad kan man fråga sig?

Skärp upp lärarutbildningen.

Ställ högre krav på arbetsgivaren.

Ge obehöriga möjlighet att skaffa behörighet.

Men tala inte så föraktfullt om era kollegor och medmänniskor.

Vi har också ett värde.

EFIT söndag 20 februari 2011

Efit redan! Här var det tätt mellan fotodagarna. Idag har jag sportlov semester och slipper planera och förbereda lektioner. Vi får väl se vad som händer denna spännande förmodligen trista söndag =)


00-tiden
Lördag har passerat midnatt och är nu officiellt söndag. Jag ligger i sängen och ser på webb-tv. Nytt på nytt är alltid lika roligt.


07-tiden
Vaknar strax efter 7 med hjärtklappning. Inatt har jag varit med om mycket: jag har gift mig och flyttat ut i en stuga i skogen. Jag har blivit rånad när jag var på resa med Trond och precis innan jag vaknade spelade jag in en film med mina elever och kamera efter kamera gick sönder och jag letade desperat igenom alla dokument jag tvingat alla att skriva under för att se hur vi skulle få pengar att köpa ny kamera och snacks. Snacks var viktigt =)
Vad har du drömt i natt?


08-tiden
Jag råkade lyckades somna om en stund och det var välbehövlig skönhetssömn. Jag ger er dagens frisyr: nyss-klivit-ur-sängen-rufs. Det är det senaste. Jag är lika trendig varje dag. Morgontroll är mitt mellannamn.


09-tiden
Kaffe i sängen, Mannheimer & Tengby på webbradion, surfrunda. Singellivet är ganska bra.


10-tiden
Det blev en riktigt gi-frukost idag. Sallad man-tager-vad-man-haver: avokado, ägg och lax. Mums!


11-tiden
Nyduschad och påklädd kammar jag ut trollrufset.


12-tiden
Är en duktig flicka och pluggar lite religion.


13-tiden
Pluggandet har bytts mot bloggrunda. Tofflan ger mig svår beslutsångest. Jag älskar turkos, men blå är min favoritfärg. Jag mår bra när jag har blått omkring mig. Blått är både hav och himmel, vågornas kraft, naturens skönhet och vattnets harmoniska ro. Blått är vackert. Turkos hör till den blå familjen. Tofflan hävdar att turkos är en nyans, men med den logiken är både lila, orange och brunt också nyanser och inte färger =)


14-tiden
Min badplats i vinterskrud. Strålande sol, gnistrande vackert, men kallt (-13) Jag känner att jag har ett ansikte om jag säger så =)
Det var så skönt med en rejäl promenad. Tack vare efit gick jag Skräcklan runt i s f att bara sticka ner och köpa mjölk på Hemköp som latmasken annars hade gjort =) Nu har jag både fått frisk luft och motion. 21-åringen påpekade att jag var knallröd i ansiktet när jag kom in. Eller lite mer poetiskt: rosor på kind.


15-tiden
Sonen med kompis har lagt beslag på tv:n för att se på fotboll. Så jag håller mig till webb-tv. Fast jag sörjer inte över det. Man kan göra så mycket annat samtidigt =)  Surfa, blogga, läsa mail, prata i telefon, dricka kaffe, läsa debattinlägg. Multitasking is da shit =)


16-tiden
Dags att laga middag.


17-tiden
Middag: hasselbackspotatis, tzatsiki, sallad och revbensspjäll stekt i ugn. Jättegott! Det bästa är de kalla revbenen jag kan knapra på i kväll =)

Blir du sugen Tofflan? Du kan ju avstå revbenen 😉 Jag älskar kött, allt kött utom lamm. Lamm hamnar i samma kategori som fiskbullar, lutfisk och pulvermos dvs sånt man inte äter.


18-tiden
Mätt och belåten sätter lägger jag mig i sängen för att se på film.  Det är skönt att ha semester. Jag känner mig mer som 15 än 45 om jag ska vara ärlig. Fast då skulle jag väl sett typ mean girls =)


19-tiden
Sitter ligger fortfarande och ser på film.


20-tiden
Ligger fortfarande i sängen. Pratar med mamma i telefon. Det har varit en lugn och skön dag.  Skönt att slippa smink och prydligt hår. Ha! mitt hår är prydligt i typ en kvart varje morgon. Sen blir det rufsigt troll =)


21-tiden
Med en katt som mjölktrampar i knät bänkar jag mig framför tv:n (jag är aktiv idag) för att kolla in Zen. Varför ska brittiska skådespelare, en del  bräker dessutom  på bred dialekt, låtsas vara italienare? Jag stör mig hela tiden på att ”Snyggve ”  Rufus Sewell är italiensk kommissarie med oklanderlig brittisk accent.


22-tiden
Såklart att kommissarie Snyggve löste morden. Dessutom fick han hångla i hissen med den snygga bruden. Hisshångel är mysigt. Det rekommenderas 😉

Favorit-te i favoritkoppen för världens lataste skolfröken. Men det är skönt att vara ledig.

Gör mig glad och lämna en kommentar.

Blasé

Melodifestival. Inte var det festligt.

Ikväll hade jag svårt att engagera mig. Trist och grått, trots  färglada kläder och scenshow.

Gott om  sömnpiller och falsksång och när det äntligen var artister som kunde sjunga, då var det svaga låtar. Fast jag måste erkänna att det ryckte i dansfötterna när the Playtones spelar. Men låtarna??????

Även om det har varit kassa låtar tidigare, har jag kunnat engagera mig i fula kläder, hemska frisyrer och falsksång.

Tråkigt, men ändå kan jag inte låta bli att se.

Man ska nog vara lite onykter när man kollar på Mello 😉

Behållningen ikväll är Marie Serneholts klänningar ^^

I år lägger jag min röst på Finland!

Jag tycker fortfarande om söta pojkar med enkla melodier. Det hittills bästa av de bidrag  jag hört inkl. Sveriges alla låtar. Men det kanske dyker upp en kanonlåt nästa lördag?

Fundering

Jag fick en fråga om jag  hittat någon ny kärlek. Sagt i bästa välmening och med omtanke.

Men jag förstår inte varför man ska ha så bråttom?

Jag har precis landat efter den värsta sorg i hela mitt liv och kan äntligen ärligt känna mig glad och lycklig. Kan t o m  tänka på H utan att känna sorg. Känslan är mer ”synd för honom som valde bort mig, men det skiter väl jag i” Jag känner fortfarande en stark kärlek för H, men den gör inte ont. Jag vet att det kommer att bli bättre. Det är redan bättre.

Men jag jag förstår inte den desperata jakten efter kärleken. Varför måste man ut på jakt direkt? Oavsett om man jagar på nätet eller irl?

Jag lever hellre i celibat, i harmoni med mig själv, än provar på lösnummer här och där. Jag tycker att jag förtjänar bättre.

Är människor så rädda för att leva ensam?

Är det inte viktigt att våga leva ensam? Att klara sig själv?

Jag tror på tvåsamhet, men inte till vilket pris som helst. Man blir väl lite luttrad efter skilsmässa och förhållanden som kraschar. Man ska vara snäll mot sig själv.

Men jag är inte redo för en ny kärlek. Även om det finns folk som flörtar med mig, ganska rejält. Svårt att hantera ibland. Men det är en annan historia 😉

Festina lente. Jag vill inte råka ut för en ny H.