Är på julbord med mannens arbetskamrater. Har träffat några av dem tidigare. Det är en manlig arbetsplats. När vi ska åka hem hälsar jag och tackar för en supertrevlig kväll.
Då säger en av (de äldre tysta) kollegorna:
Tack för att du kom ikväll. Du är en sån solstråle som sprider glädje omkring dig. Det lyser om dig.
Tack snälla S för de orden. Som de värmer.
Tack.
Fylld av energi vaknade jag när klockan ringde i morse. Trött som ett snöre så klart. Jag menar det är inte mänskligt att gå upp före 6. Inte om man är B-människa. Det hävdar jag bestämt. Men jag var fylld av mental energi och förväntan.
När man inte har haft ett arbete att åka till under några månader så är det helt underbart att vara behövd i yrkeslivet igen. Att vara en kugge i ett stort maskineri och att kunna bidra till andras utveckling och kunnande. Det stärker egot. Mycket.
Första dagen på jobbet har varit fylld av information, människor och möten. Det går runt i huvudet.
MEN
Vilken skola! Vilken positiv energi och vilken fantastisk rektor!
Jag är så imponerad och är övertygad att det här kommer att bli hur bra som helst.
Men nu ska jag sova 🙂
Det har varit härliga dagar fyllda av gemenskap och kärlek.
Långa givande samtal med bästa vännen både torsdag och fredag har fyllt mig med kärlek och livsglädje. Vår vänskap hindras inte av geografiskt avstånd <3
Jag har slagit in julklappar och smusslat med postpaket.
Julbord med Hs: jobb på fredag kväll. God mat i historisk miljö, trevligt sällskap och dans. Jag har kunnat dansa utan att få ont i foten för första gången sedan juni 2013. Helt underbart!
Julbord hos morbror Kalle på lördag. God mat, mysig samvaro och härliga samtal. Jag stortrivs när när flera generationer träffas och umgås.
Efter julbordet bjöd vi in grannarna på kaffe, glögg och whiskey och helt plötsligt var klockan halv ett. Tiden flyger iväg när man har trevligt.
Sovmorgon idag och hemmapyssel.
Jag är fylld av energi och pirr i magen inför första dagen på nya jobbet.
Ha en fin kväll mina gullvippor!
I 5 månader har jag varit arbetslös. Jag har sökt många jobb. Både intressanta, tuffa, roliga och kanske lite tråkiga jobb. Jag har sökt jobb för att visa i min aktivitetsrapport till AF att jag sökt tillräckligt många. Jag har sökt jobb utanför min komfortzon. Jag har sökt jobb.
Jag har bearbetat sorgen efter min son. Både kropp och själ värker av sorg. Men livet går vidare.
Jag har varit hemmafru och tagit hand om både hem och familj.
Jag har haft sovmorgon i vardagen.
Men nu är det slut.
På måndag börjar jag jobba igen.
Jag har fått ett nytt roligt och spännande jobb.
Jag ska jobba med ungdomar. Jag ska få peppa och coacha och visa dem vägar och möjligheter. Jag ska sälja in entreprenörskap och tro på sig själv. Jag ska ge hopp om framtiden.
Jag ska jobba som arbetslivscoach.
Det är den bästa julklapp jag har fått.
Förra efitdagen tog jag noggrant bilder varje timme, men då hade vi inte skaffat nät, så det bidde inget. Vi befinner oss alltså på Teneriffa, mannen, dottern och jag. Tre veckor i paradiset med sol och bad, ledighet och skön samvaro.
7-tiden
Idag har jag gjort omelett till frukost. Mums.
8-tiden
Det har regnat från och till under natten och nu är det mulet och trist väder.
9-tiden
Ingen sol i antågande än, så jag läser och dricker kaffe.
10-tiden
Dags att utflykta sig lite. När det är mulet kan ju shoppa i stället 🙂
11-tiden
Sara har fyndat jeans.
12-tiden
Ibland behöver man.
13-tiden
Dagens lunch är våfflor i skandinaviska kyrkan. Våfflorna smakade jättegott, men kaffet var ingen höjdare.
14-tiden
Det blåser i dag.
Bonusbild
Självklart ska linslusen vara med 🙂
15-tiden
Där bakom molnen finns solen. Det är varmt, men mulet som sjutton. Vi åker runt och tittar på bananplantage, roliga hus och intressant natur, men det är svårt att ta kort från bilen.
16-tiden
På hemvägen lyckas jag fånga en ricinbuske på bild.
17-tiden
Även om det är mulet kan man dricka sangria 🙂
18-tiden
Dagens middag äter vi på Marios. god mat, trevlig personal och bara runt hörnet.
19-tiden
Solen går ner redan 18.15, så vid 19 är det kolmörkt. Men varmt, så man kan sitta ute på kvällarna.
20-tiden
Detta blev dagens sista bild. Ett litet kvällsdopp i poolen har just avklarats. Vi var ganska ensamma om att bada i poolen. Det var för kallt eller nåt. Jag badade alla dagar utom hemresedagen. Sista dagen var det bara 20 grader i poolen. Åh så kallt.
Vi lämnade ett mulet och regnigt Sverige en lördagseftermiddag. Planet anlände till Teneriffa på kvällen.Vi fick snabbt vårt bagage och hyrbil och åkte mot vår destination: Palo blanco i Las Americas. Det tog en liten stund: man kan säga att vi körde vilse. Eller annorlunda som H säger. Men vad gör väl det. Ute är det 26 grader varmt och vi njuter utsikt och värme. Det tar en stund innan vi får parkering, men sen kan vi inta lägenheten. Middag vid 23 på restaurangen runt hörnet smakade delikat och sen avslutade jag dagen med en simtur i poolen under stjärnorna och fullmånen. Helt magiskt!
Sen följer dagar med sol och bad, shopping, promenader och utflykter. Vi lagar mat och dricker sangria, badar i havet och simmar i poolen. Vi bor mitt i smeten med havet några hundra meter bort, men ändå avskilt med egen pool. Kan inte bli bättre. Vi är i paradiset!
Vi har sett solnedgång och makalöst vacker natur. Bananplantage och annorlunda hus. Ricinbuskar och sandslott på stranden. Krabbor och kackelackor. Druckit cava och Cola zero. Vandrat på stranden och botaniserat i supermercadonan.
Vi har besökt Djungle park med djur och växter. Badat i Aqualand och varit på en fantastisk båttur på havet, där vi sett delfiner och badat. Vi har sett Teide och dess magiska månlandskap. Vi har gjort härliga roadtrips runt ön och sett massor. Sen heter det inte köra vilse, utan köra annorlunda. Tack vare det har vi sett platser vi aldrig tänkt besöka och några ställen har vi sett en gång till 🙂
Los Gigantes praktfulla klippor, oräkneliga regnbågar, snö på Teides topp, vågor på stranden, pinjeskogar. Ja, vi har sett så mycket härligt och vackert.
Vi har struntat i klockor och måsten. Låtit kroppen styra dygnsrytmen och bara varit. Vi har ätit god mat på restaurang och njutit av servicen. Vi har lagat mat hemma och myst med how I met your mother marathon i soffan.
Jag har klarat av att handla i fiskdisken med min gamla skolspanska och lagat en delikat fisksoppa med spanska råvaror. Vandrat på stranden, tittat på båtar och krabbor. Sett en regnbåge. Många regnbågar. Njutit av utsikt över berg och hav. Tankar energi och D-vitamin.
Som grädden på moset har jag genomfört en anställningsintervju via Skype. Det gick så bra att de ville träffa mig igen.
Det här är seriöst den bästa semester jag har haft. Jag förstår varför H envisas med att ha semester i november och åka till Teneriffa. Nästa år blir det 4 veckor.
Kommer ni ihåg mig?
Inna.
Det har varit lite dåligt med skrivandet. Orsaken stavas s e m e s t e r.
Mannen, dottern och jag befinner oss där man kan gå barfota, bränna sig i solen och bada i havet. I november.
Vill inte åka hem. Tur att vi ska vara här några dagar till.
Vi är i paradiset.
Vill aldrig mer vistas i Sverige i november.
Ville bara säga hej.
Måndag. Ny dag. Ny vecka. Ny månad. Nya möjligheter.
Jag har alltid gillat måndagar.
Ovanligt pigg i morse. Låg vaken och väntade innan klockan ringde. För det är fullständigt otänkbart att gå upp innan. Jag är ingen morgonmänniska. Vanligtvis är jag trött som ett snöre när klockan ringer. Bonussonen lika trött. Så vi pratar inte så mycket vid frukostbordet 🙂
Varje morgon vid halv 7 tänker jag att jag kan ju gå och lägga mig igen när bonussonen åkt till skolan. Men tji får jag. När skolbussen har kört in till stan har jag piggnat till och kan inte förstå varför jag ska lägga mig igen. Så då är det bara att tuta och köra på med dagens plikter.
Varje dag ägnar jag mig åt jobbsökeri efter frukost. Sen diverse hushållssysslor och efter det kan jag ägna mig åt navelluddspillande dvs kolla på serier, fördjupa mig i en bok, hänga på sociala medier och läsa bloggar.
En av de främsta orsakerna till att jag läser bloggar är att få perspektiv. Sen har jag alltid haft ett genuint intresse av andra människor. Jag bryr mig om andra människor och att kunna ta del av deras liv. Att intressera mig för andras tankar och händelser berikar mitt liv. Det är sunt att lyfta blicken från sig själv och vända perspektivet från sitt eget navelskådande. Att bry mig om andras väl och ve gör mig till en bättre människa.
Idag har världens bästa svärmor och jag besiktigat vår bil. Ja, eller det är ju H som äger den. Jag åker bara i den. Besiktningen gick som en dans. Skönt.
Vi har också hämtat en stol, som vi köpte igår via webben. Till sjukt bra pris. Så nu kan bonussonen sitta bra framför datorn. Jag sitter oftast vid köksbordet när jag skriver. Eller i soffan. Det är fördelen med bärbar. Man kan sitta var som helst. Inte vara fastlåst vid ett skrivbord.
Nu är det dags att göra klart middagen. Familjen bjuds på skinkstek, sås, potatis, kokta grönsaker och gelé. Vad ska Du äta idag?
Så är det söndag kväll. En mysig hemmahelg är till ända. Mannen har lagat bil. Jag har lagat mat. Stereotypa roller kan man tycka. Men vi ska nog vara tacksamma att jag inte lagat bilen. Min kompetens på den fronten är helt tydligt obefintlig. Laga mat är jag däremot oerhört bra på.
Vi har pratat och skrattat, kelat och myst, sovit och städat, pussats och tvättat. En helt perfekt helg på tu man hand. Det är så skönt att bara vara tillsammans. Man behöver inte göra så mycket. Just det där att kunna njuta av det lilla och vardagliga. Dela en måltid. Lyssna på varandra. Dela glädje och sorg. Få varandra att skratta. Känna hur kärleken och harmonin flödar. Vara tillsammans och ändå ge varandra utrymme.
Idag har jag varit på minnesgudstjänst. Det var högtidligt och sorgligt, men ändå så rogivande. På något oförklarligt sätt kändes det som att Chrille satt bredvid mig i kyrkbänken.
Saknaden är stor. Visst sörjer jag nära anhöriga som gått bort. Saknar och sörjer. Min farmor fattas mig varje dag och jag rådfrågar henne om mycket, 12 år efter hennes död. Men inget går att jämföra med att förlora ett barn.
Hur han låg där kall och död. Det är fortfarande svårt att begripa känslomässigt, även om jag förnuftsmässigt vet att han är död. Att han aldrig kommer tillbaka.
Det där med träning har mestadels legat i malpåse sedan juni 2013, då jag fick hälsporre.
Hälsporre är ett jäkla skit!
Ibland har jag velat hugga av mig foten, så ont har jag haft. Hälsporren är dessutom orsaken till att jag fick trochanterit 🙁
Jag har knappt kunnat gå vissa dagar. Att ta mig till bussen på morgonen (en promenad på 1,6 km) har varit en kamp. Men jag har bitit ihop och vilat när jag kan.
Vilat
Vilat
Vilat
Simmat, cyklat och kört lite cross trainer en kort period.
Men mest har jag vilat. Foten är mycket bättre.
Asken mitt på Askahögen.
Idag bestämde jag mig för att testa en sväng med mina gåpinnar. Precis när jag kommit utanför dörren börjar de prata på radion om hur viktigt att man reser sig ur soffan och rör på sig!
Jag travar iväg i raskt tempo på grusvägen och först känns det bra, men efter drygt en kilometer inser jag att det är meningslöst. Ont, ont, ont. Så det är bara att vända tillbaka. Skitfot! Långsamma promenader går däremot oftast bra.
Väl hemma vill jag inte gå in. Det är faktiskt ganska okej väder. Även om det blåser som sjutton. Jag kliver upp på Askahögen (som ligger ett stenkast utanför tomten)och tittar ut över vårt vackra landskap. Askahögen är den äldsta daterade högen, som har varit tingshög, i Sverige. Arkeologer har dessutom konstaterat att det varit ett platåhus på 900-talet. Det är svindlande när man tänker på hur det var här för 1000 år sedan. Det här är en otrolig historisk bygd.
Gården jag bor på är från 1700-talet. Vår hus byggt för närmare 200 år sedan. Det ursprungliga boningshuset är tyvärr helt förfallet. Jag som bott i stan större delen av mitt liv, men som är av bondesläkt, stortrivs på landet. Det är som att cirkeln är sluten.
Jag har hittat hem till slut.
Livet på landet gör mirakel.
Eller har det med ålder och klokhet att göra?
Eller att jag lever med rätt person?
Självklart spelar alla dessa faktorer roll.
Livets pusselbitar har fallit på plats. Ibland tar det lite tid.
Senaste kommentar