Den nya soffan som jag drömt om så länge. Och tjatat om i bloggen.
Men i min egen blogg får jag tjata 😉
Det är faktiskt den första nya soffa som jag köpt. Tidigare har det varit arvegods, loppisfynd eller gamla ”fådda” soffor som prytt mitt hem.
Jag är jättenöjd.
Utan tant.
Med tant 😉
Idag har vår fina Ville vandrat i n i regnbågslandet.
Inte för att han var sjuk, utan för vi inte klarar av att leva med en katt som pinkar överallt.
Jag har kämpat länge, men till slut blev det ohållbart.
Senast i morse hade han puttat ner min sko från skohyllan och pinkat i den. Morr!
Den gamla soffan var helt förstörd av kattpiss, så därför har Ville fått somna in.
Det gick så fint. Han somnade lugnt och stilla och vi fick ett fint farväl.
Jag känner både sorg och lättnad.
Och saknar vår älskade Ville, gosepissen, Vilsing, Tjockisen, Kattfan, mammas gos, Vilse eller Pisskatten som han också ofta kallades.
Liten Ville flyttar in hos oss i oktober-06. Sally visar vem som är chef direkt.
Bullar smakar gott tycker liten Ville <3
Diskhon var en populär plats.
Eller i mattes knä.
Men mest gillade han köksbordet. Spana på fåglar…
…eller bara ligga och njuta av livet.
Ha det bra i regnbågslandet Ville <3
Vissa dagar är längtan större.
Längtan efter att ALLA ungarna flyttar hemifrån. På riktigt.
Längtan efter att köket är lika städat när jag stiger upp som när jag gick och lade mig.
Längtan efter att smöret inte tagit slut över natten.
Längtan efter att matlådans innehåll inte krympt till intet.
Fast det känns mer som måndag.
Trött är jag, trots att jag la mig tidigt igår.
Hela natten har det regnat, åskat och blixtrat.
Fy farao vad det har blixtrat!
När naturens krafter verkar är människan liten.
Strömavbrottet igår gjorde att sönerna umgicks. Med varandra.
Det syns. Disk och prylar överallt.
Jag blir så trött på sånt.
Jag vill ha ordning!
De unga herrarna får städa idag.
Nu är det dags för frukost.
Sen världens bästa jobb.
Åska, regn och strömavbrott.
Det är lite läskigt att åskan är så nära.
Hela familjen samlas runt köksbordet.
Vi pratar och skrattar och helt plötsligt strömmar Pontiak ur högtalarna
Humor 😀
Yngste sonen härmar dialekter så vi vrider oss av skratt.
Det åskar så jag blir rädd och regnet öser ner värre än någonsin.
Tur att vi är inomhus.
Från vattenfalls hemsida:
”Vänersborg kommun har för närvarande:
1 pågående avbrott där 14706 kunder är berörda.
Felsökning pågår
Start: 2011-06-06 17:57
Vi har just nu problem med elförsörjningen i ert område. Vi undersöker felet men vet ännu inte allt som behöver åtgärdas och kan därför inte ange en tidpunkt när det kan vara avhjälpt. Vi beklagar de eventuella problem detta kan medföra.”
UPPDATERAD
I 3½ timme var vi utan ström. Ungdomarna klättrade nästan på väggarna. Ingen tv, inget Internet, ingen dator.Inget varmvatten (iskall dusch är en upplevelse)
Vi spelade spel en stund, sen roade jag mig med en bok. Tur att det är sommar och ljust ute =)
Och som sagt vi har ström igen. Fortfarande är 12 tusen utan.
Eller vad ska man kalla dagens väder?
Sol och regn om vartannat.
Varmt som i en bakstuga. Inte bara i köket där jag faktiskt bakar.
Åskan dånar.
Lika fort som regnet kommer, lika fort slutar det.
Jag lyckades pricka in dagens promenad när det var uppehåll 😀
Annars är det mest plikter.
Tvätta (varje vecka) diska (varje dag, nej jag har inte diskmaskin) baka bröd (till studenten) mangla dukar (till studenten) fundera på morgondagens lektioner , svara på jobbmail, laga middag, se på film och lyssna på musik.
Imorgon kommer min nya soffa *längtar*
Nationaldag. Orsaken till att vi firar just den 6:e juni är att Gustav Eriksson blev vald till kung just det datumet en gång för länge sedan. Typ 1523. Han var den siste kungen som valdes. Som kung införde Gustav Vasa arvriket. Inga fler kungaval.
Jag firar årets nationaldag som så många andra svenskar: en extra ledig dag hemma. På min agenda står tvätta och städa.
Det finns många teorier om varför vi inte har ett större firande och de flesta menar att det är för att Sverige inte varit i krig på över 200 år samt att vi inte behövt kämpa för vår frihet som tex Norge och USA. Att vi dessutom inte haft en officiell nationell helgdag är väl också en faktor som påverkar.
Det är lite trist. Jag är tacksam och stolt över landet jag är född och lever i. Vacker natur som är tillgänglig för alla, demokrati, jämlikhet, yttrandefrihet, tryckfrihet, socialt skyddsnät (även om det är rejält naggat i kanten ) religionsfrihet är saker som många tar för självklart, eftersom man inte känner till något annat. Men så ser det inte ut i många delar världen.
Visst du förresten att fullständig religionsfrihet har bara funnits i Sverige i 60 år? 1951 års religionsfrihetslag gav gav svenska medborgare rätten att fritt gå ur Svenska kyrkan, utan att gå med i något annat godkänt trossamfund, som kravet var tidigare. I 60 år har vi kunnat vara officiellt troslösa.
De enda som har tvång på att vara medlemmar i svenska kyrkan är kungafamiljen. Går någon av dem ur, så mister de rätten till tronen. Det står att läsa i successionsordningen, en av Sveriges grundlagar.
Under tiden jag har skrivit detta inlägget har det både åskat och regnat. Och jag är tacksam att jag inte ska gå i parad i dag. Som folkdansare har jag vandrat i glesa tåg med några scouter, hemvärnet, Röda korset och musikkåren och sedan framträtt för närmast sörjande. I många kommuner har man en högtidlig ceremoni och fest för att fira sina nya svenska medborgare i dag. Det tycker jag är ett jättebra sätt att fira nationaldag.
Människan är en social varelse och alla har vi olika slags relationer.
En del varar hela livet och tål motgångar.
Andra är som en dagslända och tar slut när solen går ner.
En del är djupa, andra ytliga.
En del är komplicerade och andra funderar man inte över: de bara är.
Några varar en kortare period och andra blir man aldrig klok på.
Är det något livet har lärt mig är det att människor är olika och att vi måste kommunicera.
På nätet kommunicerar vi genom det skrivna ordet: genom bloggtexter, status på facebook, tweets, artiklar och kommentarer till blogginlägg och artiklar mm. Genom dessa skapar vi nya relationer.
Ibland är det svårt att veta vad man ska ska skriva, men oftast hittar man en ton med den man kommunicerar med. Det svåra är när villkoren förändras och tonen blir dissonant. Antingen reder man ut eller så vänder någon dig ryggen och ignorerar. Människor är olika. Ibland går man i taket av en del kommentarer, men det är svårt att gå i polemik i det offentliga rummet om något som inte ens är offentligt.
Oftast finns det inte ett rätt och ett fel utan det finns flera aspekter. Då är det bra med perspektivförskjutning, så att man inte målar in sig i ett hörn med tron att min uppfattning är den enda rätta. Det finns aldrig en enda sanning. Bättre att ödmjukt böja sitt huvud och be om ursäkt än att tjura och hävda att jag har rätt. Förlåt och gå vidare är bättre än att vara långsint och ruva på hämnd (tycker jag) Men vi människor är olika. Och det är mångfalden och olikheterna som berikar och ger dynamik.
Jag strävar verkligen att utvecklas som människa och lyckas ibland.
Kommunikation är ett av mina ledord.
Acceptera att alla inte älskar mig är också en bra insikt.
Egenskaper som jag upplever som positiva: viljan att dela med av kunskap, livglädje, skratt, känslor och spontanitet kan andra uppleva som besserwisser-attityd, tillgjort glad, slarvig och tramsig.
Jag är en människa som är både- och snarare än antingen eller:
Kaxig och ödmjuk
Slarvig och ordentlig
Modig och rädd
Glad och tårögd
Självutlämnande och hemlighetsfull
Bestämd och flexibel
Livet har givit mig några smällar och jag är lite kantstött, men det är väl också det som är charmen med oss människor. Att vi har en historia att berätta. Det svåra är när vi talar olika språk. Speciellt när man tills synes har samma kontext, men helt plötsligt saknar lexikon.
Just nu har mitt liv berikats den senaste timmen med Sommarpratarna på svt play.
Goda samtal berikar livet.
Om 5 dagar ska jag föra goda samtal med bästa vännen och världens bästa 7-åring.
Sån glädje berikar också livet.
ps. Ett stort grattis till Kirsti och Peter som gifte sig igår <3
”om man är positiv som fan då går allting bra”
Magnus Ugglas strof skulle kunna vara min livsdevis. Livet är lättare om man är positiv. Sen ramlar jag så klart ner i svarta hål, men det är tack vara den obotliga optimisten i mig som jag tar mig upp ur hålen.
Tvagad och pyntad i ny klänning sprang jag iväg för att möta J som jag stämt träff med.
På Hamngatan var det fullt på alla uteserveringar och festivaltält, så vi vandrade vidare till Hamnkrogen. Där fanns det plats i solen och vi fick kall dryck och så småningom även något att äta.
Ett par timmar senare hade vi vandrat över bron till Sanden för Rock- och schlagerallsång.
Fullsatt, men vi lyckades få plats nära scenen ändå.
Alla sjunger och skrålar ihop med Minna och Andreas från Idol. Men mest är nog alla glada över vädret, ledighet och fest. Det är trångt och livat, men alla är på gott humör. Folkligt, festligt, fullspikat.
Vid 22 hamnar vi på Hamngatan och nu finns det plats på uteserveringen vid scenen. Artisten är en deprimerad trubadur.
I väntan på nästa band sitter vi bara och pratar och njuter av sommaren. J och jag är mycket goda vänner. Fikar ihop, går ut tillsammans, går på bio, sitter och pratar, festar ihop. Vi gillar varandras sällskap. Relationen är enkel och okomplicerad. Det kan gå långa perioder när vi inte ses, men vänskapen består. Vänner är det vi är, inget annat. Eftersom vi är av motsatt kön tror många att vi är ett par: Är J din nya kille? Åh, är det här din tjej?
Varför har folk så svårt att förstå att man kan ha en vänskapsrelation med någon av motsatta könet?
På scenen står Apolonia från Malmö. En explosion av ljud och rytmer. Cirkusmusik, gladbalkan på svenska. Det är svårt att placera in musiken i ett fack. Men svänger gör det och man blir glad!
En stund in på söndagen är konserten slut. J och jag säger hej då och jag vandrar hemåt. När jag kommer runt hörnet stöter jag på några fd. elever och blir stående med dem. De vill inte att jag går hem, utan jag blir bjuden med in på puben och vi har en härlig stund där vi diskuterar ekonomi, skola, festivaler, kompisar som försvinner och massor av minnen. Det blir en härlig avslutning på en härlig dag. När jag kryper ner i sängen är klockan över 2 och jag är en lycklig människa.
Senaste kommentar